Med livet i tanke

Med livet i tanke

Bara vara ...

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2016-10-08 12:01:41
Jag blev påmind häromdagen om hur det var att vara barn och bara vara i nuet och inte behöva göra något för att uppleva glädje och lekfullhet.
Pojken gjorde en trivial rörelse och hans kompis stod och tittade. De skrattade och lekte med en grind som åkte fram och tillbaks. Det fanns egentligen ingenting att vara glad eller lycklig över, men känslan fanns där ändå. Det är som att det är en egen dimension som väller upp inom personen när den kontaktar och delar en upplevelse med någon annan.

Eftersom jag har lätt för att känna in i hur andra känner kunde jag uppleva något som förde mig tillbaks nästan 35 år i tiden. Känslan är mycket befriande och skrattretande och det är ett lugn som vilar i helt och hållet i nuet och i kärleken som vibrerar runt omkring mig och alla andra. Då började frågor poppa upp inom mig.
Varför är det så sällan jag känner så här idag?
Varför kunde inte denna känsla få kunna bli känd även som vuxen?
Varför slipade livet mig till att bli mer avskuren från det underbara nuet och glömma den enorma glädje som finns att hämta där?

Oskuldsfullheten och känslan av att inte behöva ändra något, just nu, lämnade mig gradvis under tonåren. Smärtan av att vara en outsider och få en uppfostran som handlar om att skapa trygghet och säkerhet omkring mig var No1 i livet.
Jobb, bostad, sträva, partner, barn, fin bil med bra försäkring.
Tryggt ska de va! Men O boy va tråkigt!

Jag märker att ju mer jag använder integrationsprocessen och dyker ner i "skadade" bitar av mig desto mer kommer jag i kontakt med den inre glädjen och lyckan oavsett om det handlar om prylar eller ej. Det är som att lösa upp gammalt damm som har blivit mer och mer stelt med tiden.

Tänk om 90% av den jag tror jag är eller det jag strävar efter är bara en biprodukt av vad samhället, föräldrar, skola - DVS sociala strukturer - har lärt mig?

Att uppleva detta är smärtsamt och kan tolkas som meningslöshet och depression.
Men jag tror det är en utrensningsfas som kommer leda till befrielse.

Tack och lov för det!




Hantera negativitet?!

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2016-03-22 09:43:27
Låtsas att du är en mast som kan ta emot "radiosignaler" och även kan sända ut "radiosignaler" över en bärvåg som träffar och påverkar alla på hela jorden. När du tar emot något negativt som du ser eller hör i media kan du välja om du vill skicka ut samma skit som du tog emot, eller omvandla, genom din vackra katalysator som du är, för att sända ut tro, hopp, kärlek, förlåtande och välsignelse till alla de som behöver de. Du har kraften att sätta intentionen till att bryta den negativa trenden i världen. Den första som blir "förvandlad" är du själv och den personen vill jag säga tre ord till:
JAG ÄLSKAR DIG!

Rullgardinen i livet

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2015-07-23 15:44:17
Rullgardinen i livet består av olika delar av oss som vi har lärt oss från barnsben att inte visa för varken oss själva eller andra.
Det är som en gardin som vi har dragit ner framför vår egna oskuldsaktiga äkthet för att passa in i samhället på olika sätt och vis. Detta har skett för att de individer som har varit omkring oss sedan spädbarn, har fört över och lagt på oss de värderingar och de rädslor som de hade, till oss.
Det är en del av socialiseringsprocessen som sker i ett "modernt" samhälle och som skapar en hinna (gardin) framför oss och de individer vi umgås med i det dagliga livet.
Gardinen är eller hinnan är så "vanlig" för oss att vi märker själva inte av att den finns där. Den blir en del av det undermedvetna självet och ligger där aktiv tills man börjar rota och peta i ens medvetande för att se att det finns något där som gör att vi inte mår så bra.
Känslorna eller känslan om att inte vara äkta finns där hela tiden och talar om för oss dagligen att det är något som inte står rätt till. Dessutom har vi lärt oss sedan vi var små att inte lyssna på känslorna för mycket och förtrycka sådant som känns jobbigt inom oss. Detta blir ett moment 22 där äktheten (gardinen) inte kan lösas eller rullas upp förrän vi bejakar och vågar känna det som känns inom oss. Det är verkligen ett unikt och mycket smart sätt att "programmera" både individer och samhällen att fortsätta att "kämpa på" med olika projekt och sysslor för att döva känslan som dock finns där hela tiden. Konsumtionssamhället!
Känslan "petar" oss i ryggen för att påminna oss att det finns något att integrera och lösa upp.

Känslorna och känslan inom oss är kompassen som talar om för oss att det är något som vi bör göra. Om det känns "skit" är det något som inte är sant eller förfalskat hos oss som vi behöver ta och titta på.
När vi känner oss fria och lyckliga, är det en indikation att vi går åt rätt håll och att det vi har gjort ligger i linje med den vi verkligen är och egentligen vill vara:
Vi vill vara lyckliga, glada, kärleksfulla och tillfreds med livet!

All motivation som finns i världen, finns där för att föra oss till dessa önskvärda tillstånd, som jag skrev ovan.

Våga känn och våga ifråga sätt dig själv och andra!
Var en modig riddare och rid mot äktheten utan sköld och svärd!







Vadå känslor ??

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2014-06-28 13:50:20
Känslor är ett guide-system för att hjälpa dig att "se" vad det är du tänkt, tror och vad din nuvarande vibration är på för plan.
Om du känner dig stark, glad, upprymd, harmonisk, flexibel, du känner dig i flow, lycklig, småkär i allt, öppen, förlåtande och accepterande av din nuvarande situation, då har ditt känslosystem talat om för dig att du har tänkt en sanning om dig själv och att du "ligger i linje" med den du är bortom den fysiska formen.

Så enkelt med ack så svårt att lära sig. Varför?
För majoriteten av oss har blivit uppfostrade sedan barnsben att lägga lock på våra känslor. När vi blir äldre blir vi avtrubbade och känner bara de känslor som slår oss i ansiktet och då har det gått för långt. Då har den vibrationen övats för länge utan att den har beaktats. Det kallas också för en livskris.
De flesta av oss är proffs på att döva våra känslor. Det substitut som används mest för att smita är säkert:
Droger, alkohol, tobak, projekt, göra massa saker, mat, dataspelande, TV, och sist men inte minst TRÄNING av alla de slag.

Engelskan har emotion och feelings.
I svenskan hittar jag bara "känslor" vilket känns lite lamt.
En känsla är uppbyggd på flera olika nivåer vilket är svårt att beskriva med bara ett futtigt ord, KÄNSLA.

Jag ger ett exempel.
Du blir förbannad på att biljäveln inte startar. Grrrr = typ, arg och frustrerad.

Du kommer hem från semestern och får träffa ditt kära husdjur som grannen berättade hade varit bortsprungen under själva semestern, KÄNNS på ett helt annat sätt. Inte bara att det känns annorlunda utan det hänger med en perception som är bredare och mer fylligare än den arga inte-starta-bilen känslan.

Kort och gott. Om du lär dig att finputsa dina känslor och (nu kommer det) våga titta på ALLA känslor, tankar och trossystem du har inom dig och sitta med dom fullt ut, kommer ditt liv att transformeras totalt.

Lämna helvetet i fred!

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2014-06-24 11:03:56
"Utmaningen är att uppleva helvetet i livet, för att sedan sträcka sig mot det man vill uppleva, utan att dra med sig helvetet på en släpkärra."


Jag tror att vi människor ofta säger att vi vill ha en förändring och pratar om det och gestikulerar vilt. Men vi håller kvar det gamla sättet att tänka och kanske inte tror att vi är värda en förändring till det vi vill ha eller uppleva. Vi säger vi vill uppleva något annat än det vi gör nu, men likväl tänker vi på det vi inte vill ha, och gör motstånd till det.

Det vi gör motstånd till kommer också finnas kvar.





Frågor, om dagen som gått

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2013-11-26 19:16:05
Här nedan skriver jag om en idé som jag kallar för: "Frågor för att öka medvetenheten och kärleken inom mig".
Varsågod! smiley

Hur har dagen varit?

Har jag känt mig lite arg, ledsen, sur, eller haft ängslan?

Vad hände och vad berodde det på?

Har jag lyft upp eller tryckt ner någon?

Vad tror jag motivet var? Varför gjorde jag det?

Har jag agerat efter min tanke/röst?

Har jag ”gett efter” någon tanke istället för att släppa den och vara disciplinerad?

Gjort och sagt något jag inte vill?

Vart ledde det?

Har jag känt starka känslor under dagen som förbannad eller ångest?

Var kan denna/dessa känslor ha sitt ursprung ur?

Har jag haft upprepade tankar om något som malt upp i huvudet?

Hade tankarna med kärlek eller rädsla att göra?

Har jag boxat in mig i låsta tankar under dagen?

Skulle jag kunna se ”problemet” eller scenariot från en annan synvinkel och hur skulle det kunna vara eller se ut?

Om jag kunde ändra på saker som hänt under dagen, vad skulle jag ändra på?

Har jag märkt under dagen att jag re-aggerat ur rädsla eller osäkerhet?

Har jag retat mig på någon eller något idag?

Om så, vad vad det för något och vem sa eller gjorde det?

Vad är den underliggande tron eller definition om detta scenario, som gjorde det möjligt att jag fick ut den effekten av det? Dvs, vad är det för definition eller tro som finns inom mig som möjliggjorde denna reaktion?

Kommer jag ihåg någon trevlig höjdpunkt under dagen?

Kommer jag ihåg någon tråkig/jobbig stund under dagen?

Har jag haft några mörka/negativa tankar om mig eller andra under dagen?

Vad kommer dessa ifrån?

Kan du omvärdera dom och låta dem vara, utan att fastna i dem?

Har jag dömt människor eller någon grupp idag?

Vad handlade det om?

Skulle jag kunna ge den ”dömningen” en neutral energi?

Om inte, varför?

Har jag känt tomhet eller saknad av någon eller något idag?

Vad kan det bero på?

Har jag känt mig frånvarande eller bortkopplad idag?

Har jag känt mig ”mindre” idag, jämfört från andra dagar?

Har jag känt en stark förväntan av något som inte har mötts och därför känt mig besviken?

Har jag känt avståndstagande till någon annan människa idag? Typ ”den är ju inte klok” eller ”den där människan hade mycket ego?”

Har jag spelat någon roll idag? Har jag gjort mig till så att säga?

Har jag inte varit 100% ärlig idag och vad handlade det om?

Har jag känt mig rastlös och vad berodde det på i så fall?

Har jag varit stressad idag och varför var jag det?

Vad är det som stressar mig?

Vad är det för något som får mig att känna mig otillräcklig?



Livet efter döden?

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2013-09-27 14:32:03
Jo, vad som händer efter vi dör.
Jag har den erfarenheten och den uppfattningen att vi aldrig dör utan att vi går vidare som medvetanden till nya upplevelser.
Det bestämmer vi själva vart vi vill "gå" eller göra.
Varför vi inte vet detta när vi kommer ner till jorden är för att den subtila stillheten som är vårt sanna "jag"
täcks över av den enorma och högljudda aktivitet som hjärnan har. Tankar, känslor osv.
Men nästan alla som verkligen vill veta vem dom är och som kör stenhårt med meditation kommer till den stillheten som visar vem dom är.
När att "jordligt brus" tonas bort genom meditation, finns det bara medvetenheten (Gud) kvar.
Kallas också för ett uppvaknande. Alla kan komma dit! Frågan är om det är relevant.


Var dig själv!

Insikter och djupa tankarPosted by Alexa 2013-09-01 13:12:59
Efter att ha gått igenom kriser och mycket annat i livet drar jag den slutsatsen att en del av meningen med livet är att vara sig själv helt och hållet.
Jag postade idag på min FB-sida en en text som jag vill dela med mig.
Tycker den ramar in den "meningen" med livet på ett kortfattat sätt.
smiley
Gandi får frågan, precis innan han stiger ombord på tåget för att lämna indien,
vad hans meddelande till folket är.
Han svarar: My life is my message!

Summa summarium:
VAR DIG SJÄLV!!
ALLA ANDRA ÄR UPPTAGNA!
smiley

Next »